Idag är en sån dag som jag känner mig deppig.
Sitter och tänker tillbaka på tiderna som passerat och inser allt jag gått misste om.

Varför ska personer ändras och varför ska man helt plötsligt få bekymmer som tynger ner en.

För 5 år sen då gled man ju bara runt helt utan problem och man hade absolut inget att bekymmra sig om.

Men vinden vände och gav mig rejäl motvind, som tillslut sakta gav vika och jag säger inte att allt går galant nu, men det känns bra att studenten är nära och jag kan börja om på nytt, gå min egen väg och framförallt få klara mig på egen hand. Ska förhoppningsvis flytta. Skulle vilja bosätta mig i Luleå, jobba ett tag där och sen plugga vidare till det som intresserar mig!

fy vad deppigt inlägg detta var,men ville få ut det genom att skriva, har inte personerna vid mig som har upplevt dessa år med mig som jag skulle kunna förklara åt och minnas alla tokigheter.

Nä vet ni? Nu ska jag gå och väcka gubben som somnade 19.00, och vi som skulle ha fredagsmys!
Ha det bra!